Översikt
Prospect är ett finansbolag som investerar och lånar ut pengar till medelstora privatägda företag. De investerar primärt i senior, subordinated debt och eget kapital i företag som är i behov av kapital. Förenklat kan PSEC ses som en blandning mellan investment- och riskkapitalbolag. Bolaget börsnoterades år 2004 men grundades redan 1988 av tidigare 'senior managers' på Merrill Lynch & Co.
Prospect är ett finansbolag som investerar och lånar ut pengar till medelstora privatägda företag. De investerar primärt i senior, subordinated debt och eget kapital i företag som är i behov av kapital. Förenklat kan PSEC ses som en blandning mellan investment- och riskkapitalbolag. Bolaget börsnoterades år 2004 men grundades redan 1988 av tidigare 'senior managers' på Merrill Lynch & Co.
Senior debt är pengarna ett bolag först måste betala tillbaka om de går i konkurs. Subordinated debt eller junior debt, betalas ut efter att senior debt har betalats tillbaka vid en likvidering, den står alltså lägre i rang och bär en högre risk för utlånaren. I ett worst-case-scenario får ingen tillbaka pengarna trots köordningen. Junior debt har därav ofta högre direktavkastning än Senior-lånen.
Prospect Capitals investeringsmål nås genom skuld- och
aktieplaceringar. Bolaget klassas som ett 'BDC' (Business Development Company)
vilket i praktiken innebär att de minst måste dela ut 90% av skattepliktig
intäkt, och på grund av detta delar ofta BDC ut höga utdelningar till sina aktieägare. Mycket av tillgången till nytt kapital finansieras genom konstanta nyemissioner av aktier.
Finansiell historik
Medelvärdet för ROA (Return on Assets) har de senaste 9 åren legat på 7,4% och ROE (Return on Equity) har legat på 9,4%. 2010 föll marginalerna enormt, detta året borde undersökas vidare för att se vad som hände (om det är rimligt att skylla på finanskris eller ej).
Finansiell hävstång är beräknat genom: (Totala tillgångar) / (Totala tillgångar - Totala skulder)
Detta kan användas för att uppskatta hur mycket av bolaget som är finansierat genom skuldsättning. Högre hävstång innebär högre skuldsättning. Den finansiella hävstången har de senaste 9 åren i snitt legat på 1,3. Idag (2013) ligger hävstången aningen högre än snittet på cirka 1,67. Hävstången är i mina ögon inte oroväckande hög om man relaterar till den höga direktavkastningen man får. Ser en viss trend till ökad hävstång senaste 4 åren.
Utdelningsmässigt kan man ana en stigande trend de senaste 4 åren. Vid krisen 2009-10 sänktes utdelningen med 32% men behölls ändå på en relativt hög nivå. Utdelningarna har även en positiv trend de senaste 4 åren som följer trenden för den ökade hävstången bra. Högre hävstång har i detta fall gett högre utdelning däremot var utdelningen bättre åren 2006-2009 trots låg hävstång, vilket borde ses som en varningssignal.
Eftersom jag hävdar att denna aktie endast handlas för sin utdelning kan det vara intressant att se hur pass dyr eller billig Prospect är idag genom att jämföra dess direktavkastning. Medelvärdet för direktavkastningen de senaste 9 åren har legat på 10,89%. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att aktien handlas lägre (alltså större direkavkastning) idag än medel. Av grafen nedan kan vi se att bolaget handlades billigt under 2008-2009 (gissa varför).
Retained earnings
Bolaget hade under 2013 retained earnings på 284,33 miljoner dollar vilket motsvarar ungefär 70% av allt de delar ut på ett år om fortsatt utdelning antas vara konstant.
Antal aktier
Den här grafen ser riktigt otäck ut, en enorm utspädning av aktieägarnas kapital via helt vansinniga nyemissioner. Den visar en äckligt fin passform mot ett exponentiellt samband av ökningen av antal aktier och tidens gång. Det enda som gör att marknaden tolererar det här är den enorma direktavkastningen. Frågan om det lönar sig i längden att ta emot denna höga utdelning samtidigt som värdet hos dina aktier i bolaget förtvinar. I ett normalfall så ökar även aktien i värde på grund av ökade värden i bolaget samtidigt som du tar emot utdelningar, men i detta fall så blir din ägarandel sämre år efter år och det enda som gör att din insats inte blir värdelös är utdelningen.
Risker
PSEC har för avsikt att utvidga sig till en ny marknad, så kallad peer-to-peer utlåning. Värt att notera att bolaget redan är investerade i konsumentlån, men nu ska de alltså ge sig in i en ny typ av konsumentlånetjänst. Kortsiktigt verkar utdelning iallafall vara säker då de deklarerat den ända fram till Juni.
Peer-to-peer lending (P2P)
P2P-utlåning ger kunden en möjlighet att låna pengar utan att gå via en bank, detta kan göras online och där det är utlånaren som bedömer om du får ett lån eller ej. Investerarna kan bestå av flera enskilda investerare som utgör en del av ett lån och där det är lånefirman som står för logistiken och pengatransaktioner. PSEC har för avsikt att ge sig in i denna verksamhet. Jag skulle gissa att det här är någon form av sms-lånesystem om man ska dra paralleller till Sverige.
Bolaget förväntar sig att få en avkastning på runt 13% varav lånedel är ca 5% och total avkastning kommer att ligga på 8%. Eftersom 8% är en alldeles för låg siffra för att möta upp den stora utdelningen (11-12% direktavkastning idag) så planerar de att riskvikta denna del 3 till 1 med hjälp av s.k "secured fundings" vilket innebär en skuld med någon form av täckning i form av en tillgång med reellt värde. PSEC förväntingar är att få runt 18% avkastning på denna verksamhet. Riskerna är att andra kan göra detta bättre eftersom det nu inte är bolaget själva som jagar kunder och investerare, utan det är investerare och kunder som kontaktar deras tjänst, vilket en möjlig konkurrent kan göra bättre och till en lägre avgift.
Varför har de behov att expandera utanför sin comfort zone då de tidigare investeringarna verkar ha gett överavkastning? Är de verkligen i behov av diversifiering och slå sig in i nya marknader? Eller kommer det enbart resultera i en diworsefication? (pun intented)
Finansiell historik
Medelvärdet för ROA (Return on Assets) har de senaste 9 åren legat på 7,4% och ROE (Return on Equity) har legat på 9,4%. 2010 föll marginalerna enormt, detta året borde undersökas vidare för att se vad som hände (om det är rimligt att skylla på finanskris eller ej).
Finansiell hävstång är beräknat genom: (Totala tillgångar) / (Totala tillgångar - Totala skulder)
Detta kan användas för att uppskatta hur mycket av bolaget som är finansierat genom skuldsättning. Högre hävstång innebär högre skuldsättning. Den finansiella hävstången har de senaste 9 åren i snitt legat på 1,3. Idag (2013) ligger hävstången aningen högre än snittet på cirka 1,67. Hävstången är i mina ögon inte oroväckande hög om man relaterar till den höga direktavkastningen man får. Ser en viss trend till ökad hävstång senaste 4 åren.
Utdelningsmässigt kan man ana en stigande trend de senaste 4 åren. Vid krisen 2009-10 sänktes utdelningen med 32% men behölls ändå på en relativt hög nivå. Utdelningarna har även en positiv trend de senaste 4 åren som följer trenden för den ökade hävstången bra. Högre hävstång har i detta fall gett högre utdelning däremot var utdelningen bättre åren 2006-2009 trots låg hävstång, vilket borde ses som en varningssignal.
Eftersom jag hävdar att denna aktie endast handlas för sin utdelning kan det vara intressant att se hur pass dyr eller billig Prospect är idag genom att jämföra dess direktavkastning. Medelvärdet för direktavkastningen de senaste 9 åren har legat på 10,89%. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att aktien handlas lägre (alltså större direkavkastning) idag än medel. Av grafen nedan kan vi se att bolaget handlades billigt under 2008-2009 (gissa varför).
Retained earnings
Bolaget hade under 2013 retained earnings på 284,33 miljoner dollar vilket motsvarar ungefär 70% av allt de delar ut på ett år om fortsatt utdelning antas vara konstant.
Antal aktier
Den här grafen ser riktigt otäck ut, en enorm utspädning av aktieägarnas kapital via helt vansinniga nyemissioner. Den visar en äckligt fin passform mot ett exponentiellt samband av ökningen av antal aktier och tidens gång. Det enda som gör att marknaden tolererar det här är den enorma direktavkastningen. Frågan om det lönar sig i längden att ta emot denna höga utdelning samtidigt som värdet hos dina aktier i bolaget förtvinar. I ett normalfall så ökar även aktien i värde på grund av ökade värden i bolaget samtidigt som du tar emot utdelningar, men i detta fall så blir din ägarandel sämre år efter år och det enda som gör att din insats inte blir värdelös är utdelningen.
Risker
PSEC har för avsikt att utvidga sig till en ny marknad, så kallad peer-to-peer utlåning. Värt att notera att bolaget redan är investerade i konsumentlån, men nu ska de alltså ge sig in i en ny typ av konsumentlånetjänst. Kortsiktigt verkar utdelning iallafall vara säker då de deklarerat den ända fram till Juni.
Peer-to-peer lending (P2P)
P2P-utlåning ger kunden en möjlighet att låna pengar utan att gå via en bank, detta kan göras online och där det är utlånaren som bedömer om du får ett lån eller ej. Investerarna kan bestå av flera enskilda investerare som utgör en del av ett lån och där det är lånefirman som står för logistiken och pengatransaktioner. PSEC har för avsikt att ge sig in i denna verksamhet. Jag skulle gissa att det här är någon form av sms-lånesystem om man ska dra paralleller till Sverige.
Bolaget förväntar sig att få en avkastning på runt 13% varav lånedel är ca 5% och total avkastning kommer att ligga på 8%. Eftersom 8% är en alldeles för låg siffra för att möta upp den stora utdelningen (11-12% direktavkastning idag) så planerar de att riskvikta denna del 3 till 1 med hjälp av s.k "secured fundings" vilket innebär en skuld med någon form av täckning i form av en tillgång med reellt värde. PSEC förväntingar är att få runt 18% avkastning på denna verksamhet. Riskerna är att andra kan göra detta bättre eftersom det nu inte är bolaget själva som jagar kunder och investerare, utan det är investerare och kunder som kontaktar deras tjänst, vilket en möjlig konkurrent kan göra bättre och till en lägre avgift.
Varför har de behov att expandera utanför sin comfort zone då de tidigare investeringarna verkar ha gett överavkastning? Är de verkligen i behov av diversifiering och slå sig in i nya marknader? Eller kommer det enbart resultera i en diworsefication? (pun intented)
Slutsats
Höga avkastningskrav kan leda till dåliga beslut
Det är helt och hållet bolagets skicklighet att generera hög avkastning man betalar för och vid utdelningssänkning så sjunker förmodligen aktien med.
Det är inte skulden eller hävstången som bidrar till den största risken, utan det är den konstanta utspädningen av aktiekapital som är farlig. Om aktien späs ut och genererar kapital åt bolaget samtidigt som företagsledningen inte lyckas få tillräckligt bra avkastning på emissionspengarna så kan man sitta där med en utspädd aktie utan avkastning. Aktien handlas därför av mig utan uppsida i kurs, och istället för den stora utdelningen och tron på att ledningen kan generera avkastning och bibehålla denna utdelning.
Antag att värdet på dina aktier späs ut lika mycket som du får i utdelning per år och kursen står still så går du maximalt +12% (troligen ännu mindre om man räknar med värdeminskningen/utspädningen av dina aktier). Jämför detta med att investera i coca-cola vilket FCF har vuxit med 6,8% årligen i snitt de senaste 9 åren och dragit in ca 3% i utdelning vilket ger en årlig avkastning på runt 10% per år i runda slängar men till betydligt mindre risk. Den stora risken man tar som aktieägare i PSEC motsvarar inte den stora utdelningen man får, och månadsvisa utdelningar är inte mycket att grunda en investering på.
Jag har sålt hela mitt innehav i PSEC och min lärdom är att man ska inte köpa något förrän man gjort sin egen analys, eller iallafall tills man har stor kännedom om företaget. I likhet med min orsak till att jag sålde Ratos var att bolaget är svåranalyserat och man mer eller mindre enbart litar på förvaltarnas kompetens att genera avkastning. I Prospects fall handlade det enbart om den enorma utspädningen, om detta inte stör dig kan bolaget vara värt en tanke.
Vad är din åsikt om PSEC?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar